I torsdags eftermiddag checkade jag ut från jobbet och tog påskledigt. Jag har känt mig rätt stressad och orolig den här veckan. Sådär som man kan känna när man är "egen". Det är egentligen konstigt eftersom det går bättre nu än någonsin för mig. Men kanske är det just då oron kommer. Vad händer nästa månad? Och nästa? Den där ovissheten är jag inte van vid och jag antar att det tar tid att lära sig att hantera den.
Just på grund av detta kände jag att jag behövde "checka ut" och ta några dagar och vara helt ledig. Så vi drog ut till Olas familjs ställe på Ljusterö i Stockholms skärgård. Platsen dit vi ofta åker för att återhämta oss. Just nu var Olas föräldrar där också så vi blev bortskämda med god mat och påskig stämning. Vädret var ju underbart det också. 
Men i fredags, på Noahs 5-årsdag vaknade jag illamående och helt slut i kroppen. Jag trodde först att jag blivit magsjuk men misstänker nu att det var helt stressrelaterat. Att det var kroppens sätt att säga åt mig att ta det lugnt och vila. Det var ju olägligt att det hände just på den största dagen på året, Noahs dag. Men han verkade ändå helnöjd med dagen. Mins stora älskade kille. Ett blogginlägg om det kommer.
I förmiddags styrde vi kosan hemåt igen och har fixat i trädgården hela dagen. Jag planterade ut luktärtorna jag försått inomhus och hoppas nu innerligt att det inte var för tidigt. Ellie ville gärna hjälpa till men det slutade med att hon hade jord cirka överallt (inklusive i munnen...) och försökte dra upp mina skott igen..
Det är skönt att komma bort lite för då kommer man hem och ser sitt hem med nya ögon igen. Och idag när jag kom hem kände jag bara kärlek till mitt hem. Och nu på kvällen när solen strålade in var jag tvungen att knäppa några bilder här i vardagsrummet..
Nu ska jag lägga mig i soffan och stirra upp i taket lite. Ola stack iväg och tränade och barnen somnade tidigt.
Det där med återhämtning.. Lätt att predika om för andra, men svårare att genomföra för sig själv..
 
Kram till er <3

Kommentera

Publiceras ej