(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
Dags att ta fram och beskära pelargoner. Ett sant vårtecken, tycker ni inte?
 
Det är inte bara pelargonerna som behöver beskäras känner jag.. Den här vintern, en graviditet och mer än ett år hemma med en bebis har satt sina spår. Att inte ha sovit ordentligt på 5 år, likaså. Jag tycker jag har samlat på mig både en och två extra rynkor och jag känner mig så torr, trött och orkeslös. Hela jag skulle behöva läggas in på en helrekond tror jag minsann.
 
Så det är jag och mina torra spretiga pelargoner som tar in på spa ikväll..
 
Vad är era bästa "ta-hand-om-er-själva-rutiner"? Allt från hudvård, hårvård, träning, behandlingar, kost? Allt!
 
Kan vi inte fylla kommentarsfältet med härliga tips?

Jag har alltid fått lite ångest av hela 9-5 prylen.. Ekorrehjulet och känslan av att bara vara en liten pjäs på en stor spelplan som jag inte har kontroll över. Av pressen att jag måste prestera för någon annans skull och att någon annan har makten att avgöra om jag har gjort ett bra jobb eller inte, ibland utan att ens känna mig eller se mig utföra arbetet. 

När jag blev mamma blev det här sju resor värre. Hela mitt hjärtat skrek att min son var det viktigaste i livet men samtidigt slets jag mellan det dåliga samvetet att om jag prioriterade min son främst skulle jag inte kunna vara en 120% presterande anställd, vilket det tyvärr ofta förväntas av en i många branscher.

Jag hade konstant ont i magen tills jag äntligen bestämde mig; Jobbet fick komma i andra hand. Jag har suttit på ett gäng lönesamtal sedan dess där min chef valt att inte placera mig som högpresterande. Varför? För att det är omöjligt att vara högpresterande på det sätt många chefer vill om man jobbar 80 procent (fast har samma arbetsbelastning som en som jobbar 100%) och ska hämta sina barn på förskolan i tid. När det är omöjligt med flexibla arbetstider eller när man inte har lust att samla på sig massa övertid . När man gör sitt jobb och lite till, men på den utsatta arbetstiden. Jag har suttit och nickat och hållt med. För jag har inte kunnat vara högpresterande på det sättet samtidigt som jag prioriterat att vara så mycket som möjligt med mitt barn.

Missförstå mig inte, jag har inte problem med att Jobba. Inte ens att jobba mycket, mer än heltid. Men då måste det ge mer än det tar, uppsidan måste väga upp för arbetsbördan och framförallt - det kan inte gå ut över tiden jag har med mina barn. 


Sedan dess har egentligen allt jag tagit mig för och gjort varit en resa mot målet där jag är idag. Att vara "egen". Att bestämma mina egna arbetstider och sätta mina egna mål. Att vara den som styr över mitt liv, min tid och att själv vara den som bestämmer arbetsvillkoren. Det har varken varit, eller är, en enkel väg men den här vägen gör mig så in i bomben mycket lyckligare. Och framförallt, den ger mig tid att uppleva mina barns barndom.

 

Vad drömmer du om?

 

Trivs du där du är idag eller drömmer du om något annat?





Och så kom dagen med stort D. Dagen då Ellie skulle börja förskolan. 
(null)
 Ja, börja och börja.. Hon var bara där en timme idag.. Men ni förstår poängen, alledes snart är hon en fullfjädrad förisunge!
Det är något visst med såna här milstolpar. Sista dagen på föräldraledigheten. Kommer jag någonsin vara föräldraledig igen? Jag tror inte det.. 
Min stora, glada, härliga tjej. Det har varit underbart att få vara hemma så här länge med dig.
Jag har ju lyckan att få fortsätta vara hemma med barnen en dag i veckan under några månader. Då ska jag ge mig tusan på att släppa allt vad jobb heter och vara 100% mamma. Det är det som har varit det svåraste och mest ångestfyllda med den här föräldraledigheten. Att hitta balansen mellan jobb och mammaroll. Jag hoppas att det ska bli lättare nu när Ellie går på förskolan några timmar om dagen. Att vara helhjärtat här och nu både när det kommer till jobb och att vara mamma.
Du är så redo för det här, Ellie. Och det är faktiskt jag också. Mer redo än jag trodde.
 
Personalen på förskolan var så otroligt bra, mjuka och välkomnande och jag har en så himla bra magkänsla över det här. Jag är faktiskt helt säker på att det här kommer bli toppen!
 
Hur har det gått för er att skola in era barn?