Ännu en grå dag. Solen får gärna kika fram och med den sin energi, för hjälp vad seg jag blir av detta gråa ruggiga väder. Sen att det är 10 grader varmt gör det väl knappast bättre? När vårblommorna visar sig i trädgården och körsbärsträden blommar i Kungsträdgården då undrar man verkligen vad som håller på att hända med världen..

Jag och Charlie har hållt oss inne. Min ständiga följeslagare som börjar bli gammal. Sent igår kväll hoppade han upp i sängen och kröp nära nära och jag kom på mig själv med att det legat ett barn där de senaste 5 åren vilket gjort att han fått hålla sig till fotänden. Nu fick han ligga sked med mig istället. Jag vet att hans tid är begränsad och det väl inte mer än rätt att han får ta lite mer plats i sängen igen, nu när barnen sover i sina egna sängar? Nåja, åtminstone några timmar varje natt..

På bordet ligger böckerna jag läser mest just nu., Livsjournalen -min nya kalender, Frida Ramstedts “Handbok i Inredning och styling” och Sofia Woods kokbok. Julrosen på vardagsrumsbordet fick jag av min svärmor häromdagen. Den ska jag plantera ut i rabatten i vår men tills dess njuter jag av den inne. Vippjasminen i fönstret mår inget vidare. Jag köpte två på Ulriksdal förra veckan och båda har torkat.. Tror ni att jag kan få den att överleva?

Till lunch blev det rester från i förrgår. Ja, den här tomatpastan åt vi både i förrgår och igår till middag. Den var populär hos alla och med burrata till blir den sådär krämigt magisk! Det flesta maträtter blir ju faktiskt godare efter några dagar, tycker ni inte? När de får stå och gotta till sig i kylen. Receptet kommer från Sofia Woods bok Chez Wood som jag betar av recepten en efter en!