Doften av fallfrukt är verkligen höst för mig. Det tillsammans med den där lite kraftigare vinden som drar igenom lövträden så det susar sådär krispigt..

Jag har så länge jag kan minnas haft ångest och känt en oro i kroppen såhär års när sommaren börjar gå mot sitt slut. Men sen förra hösten så känns det som att jag landat i att hösten är en rätt ok tid. Till och med rätt härlig. När jag tänker på det så upplever jag våren och sommaren som rätt hetsiga och kravfyllda. Alla har så höga förväntningar och det är så mycket man ska hinna med. Och så ska man verkligen N J U T A och passa på. Då kommer hösten sen som en mjuk kram som omfamnar och viskar “Nu är det dags att varva ned”.

Hur som helst. Äpplenas tid är här och i år dignar träden av frukt här i Stockholm. Vi är verkligen inga förebilder i att ta hand om det ätbara i trädgården men i år ska jag verkligen försöka att ta hand om alla äpplen. Förutom att vi försöker musta så äter vi dem direkt som de är. Jag, som är en havregrynsätare av rang skär ofta ner ett äpple och lägger i gröten. Det funkar som både frukost och lunch när orken till att fixa lunch tryter. Och orken tryter ofta kan jag säga.. Ett lite lyxigare alternativ är det som jag gjorde idag. Att smörsteka äpplena och lägga på gröten.