Tisdag, sol och vackra blommor. De får väga upp min fullkomligt usla natt med vakna oroliga barn, min rätt så ineffektiva dag och ett samtal från förskolan på eftermiddagen. Ja, ungefär när jag tog de här bilderna ringde telefonen. “Hej, jo det var så att Noah klagar på att han har väldigt ont i sitt ena öra”, sa pedagogen. Och så var vi igång igen. Sjukdomarna. Öroninflammationen. skrik, gråt, gnäll. smärta. Vetskapen om att ytterligare en vaken natt väntar mig.

Åter till blommorna och vår vackra tapet i hallen. Blommorna som skvallrar om vår, om ljus och om värme. Att vi snart är förbi dessa sjukdomstider och hänger i parken igen efter förskolan med grannskapets alla andra barn. Om bubbliga barnskratt, jackor som kastas av och en kaffe i handen med ansiktet mot solen.

De här blommorna är fina att mötas av på morgonen också, när man med grusiga ögon hasar sig ner för trappen från övervåningen med målet inställt på den där första koppen kaffe.. Med barn som ska bäras, gödas och hänga en i morgonrocken..

Jag hoppas att er dag har varit betydligt bättre än min. Ha en fin kväll, jag ska förmodligen trösta otröstlig pojke hela natten <3