När rastlösheten och ångesten slår till

Jag “klarade mig” fram till den 26 december innan rastlösheten och den där gnagande ångesten slog till.

Tänk att det skulle ta 37 år innan jag insåg att det är min ADHD – och de låga nivåerna av dopamin i min hjärna – som får mig att känna såhär. Medan många andra njuter av lugnet efter julhelgen börjar det krypa i min kropp. Det är en känsla som jag tidigare alltid har tolkat som ångest eller oro. Men varför känner jag ångest och oro när jag inte har något att vara rädd eller orolig för? - Jo, för att jag inte gör något som fyller på mitt dopamin, bland annat.

När lugnet inte ger ro

Och nu är vi här. Julhelgen är över och några lugna veckor väntar. För många låter det som en dröm – lugn och ro, tid för återhämtning. Men för mig, och för många andra med ADHD, fungerar det inte så. Lugn och ro fyller inte på våra dopaminnivåer.

Lägg till att jag samtidigt ska underhålla 2 älskade barn med aktiviteter som fyller på deras dopamin – men tyvärr inte mitt eget.. ja, det blir en riktig utmaning för en dopamin-torsk som mig.

ADHD, dopamin och kampen som aldrig syns

Dopamin är den signalsubstans som styr vår koncentration, motivation och viljestyrka. För neurotypiska – alltså de som inte har ADHD – finns dopaminet där naturligt, vilket gör att de kan driva sig själva på ren vilja. För oss med ADHD är det annorlunda. När dopaminet inte finns där från början, blir varje uppgift – oavsett hur liten den är – som ett berg att bestiga.

När vi går in i en period av ledighet och stillhet, som till exempel under julhelgen, sjunker dopaminnivåerna lätt ännu mer. Våra vanliga rutiner, fasta hållpunkter och strukturer som vi kanske omedvetet hämtar dopamin från, försvinner. Plötsligt finns inget att "kicka igång" hjärnan med, och det är lätt att vi hamnar i ett läge där trötthet, håglöshet och rastlöshet tar över.

Dopamin är avgörande för vår energi, vakenhet och livsglädje. Utan det kan hjärnan kännas som täckt av en dimma – tankarna går långsamt, koncentrationen vacklar och en känsla av meningslöshet tar över. Att beskriva hur det känns för någon som inte har ADHD kan vara svårt och det ser såklart olika ut för alla.

För mig är känslan av håglöshet och meningslöshet mest påtaglig. Det är som att ingenting känns lustfyllt och att allt känns lite motigt.

Det här gör att övergången från rutiner till ledighet kan kännas extra utmanande för många av oss med ADHD. Det är inte lugnet i sig som är problemet – det är bristen på de små saker som normalt fyller på våra dopaminnivåer som gör att allt känns tyngre.

Julhelgens utmaningar

Den här veckan har jag inte direkt gjort det lättare för mig själv. Jag har ätit sämre och fyllt min kropp med både gluten, socker och alkohol – och dessutom sovit färre timmar än jag borde. Den kombinationen gör verkligen ingen ADHD-hjärna glad, det kan jag lova.

Det är lätt att fastna i tankesättet att man “unnar sig” saker som egentligen inte gör en gott. Det är lite konstigt när man tänker efter, eller hur? Varför är det vi kallar för “unna sig” ofta det som får oss att må sämre i längden?

Men nu är det dags att ta hand om mig själv igen. Struktur, bättre mat och ordentlig sömn – det är planen framåt. Ingen macka i världen är tillräckligt god för att få geggamojs-hjärna. Jag behöver ge mig själv de förutsättningar jag behöver för att må bra - på alla plan.

Vill du förstå mer om ADHD?

Just nu planerar jag en föreläsning om ADHD som kommer att hållas den 15 januari. Där kommer jag att prata mer om det här – om hur ADHD påverkar oss, från dopamin och motivation till hur vi navigerar genom vardagens utmaningar.

Föreläsningen hålls digitalt via Zoom och passar dig som:

  • Har ADHD eller misstänker att du har det.

  • Är nära någon med ADHD och vill förstå mer.

  • Eller bara är nyfiken på att lära dig något nytt.

📅 Datum: 15 januari
🕖 Tid: 18.30–21.00
💻 Anmäl dig här

Det här är en chans att förstå dig själv eller någon du bryr dig om på ett djupare plan. Jag hoppas att vi ses där!

Du kan även bli min “övnings”klient och boka ett samtal med mig över Zoom här

Hur har julhelgen påverkat dig?

Känner du igen dig i det jag beskriver? Hur har din julhelg varit? Jag älskar att höra era tankar och reflektioner – dela gärna med dig i kommentarsfältet! Tillsammans kan vi skapa en plats för igenkänning, förståelse och nya insikter.

Föregående
Föregående

Att leva med en ADHD-hjärna och fylla på Dopamin

Nästa
Nästa

Ebba.