Från kaos till klarhet: Hur min ADHD-diagnos hjälpte mig att förstå min hjärna och hitta balans

För två år sedan kändes det som om min hjärna var fylld av geggamoja. Jag kände så många känslor och hade så många tankar att det var som ett kaotiskt nät av trådar som aldrig riktigt fann någonstans att landa. Tankar som påbörjades men aldrig avslutades. Det var som att jag visste att det var något jag behövde förstå och ta tag i, men jag hade ingen aning om hur jag skulle nå dit.

Att leva med odiagnostiserad ADHD är som att stå mitt på ett stort, trångt torg medan alla andra rusar förbi, målmedvetna och klara över vart de är på väg. Du hör alla deras röster, men ingen sticker ut mer än någon annan. Det är omöjligt att urskilja en riktning. Du vet att du borde göra något, kanske följa någon av dessa människor, men vem? När jag fick min ADHD-diagnos blev det en viktig nyckel till att börja sortera bland alla dessa röster och tankar. Det handlade inte så mycket om diagnosen i sig, utan mer om att förstå hur just min hjärna fungerar. Jag insåg att strategier som fungerar för andra inte alltid fungerar för mig. Plötsligt kunde jag stryka 80 % av alla ”röster” på torget och fokusera på de återstående 20 %.

Jag hade försökt leva så som jag trodde att man skulle, utan att förstå att min hjärna fungerade annorlunda.

Under ett av mina första möten med en psykolog, som gjorde en förutredning, frågade hon mig hur mitt jobb fungerade med tanke på mina svårigheter kopplade till en ev ADHD. Då blev det tydligt för mig att jag, utan att veta varför, hade skapat mig en jobbsituation som passar min ADHD-hjärna. Jag svarade: ”Jo, det går bra,” och kände direkt att det uppfattades som något negativt, som om mina svårigheter inte var tillräckliga.

”Men alltså... Det går ju bra för att jag har skapat en jobbsituation som fungerar för min hjärna. Om jag fortfarande hade varit anställd är jag helt säker på att jag hade varit sjukskriven nu, förmodligen utbränd eller deprimerad. Jag har haft turen att kunna välja en annan väg.”

Och det här är så viktigt. En ADHD-utredning syftar till att synliggöra dina svårigheter, men dessa svårigheter beror mycket på den kontext du befinner dig i. De blir framträdande när du försöker passa in i en neurotypisk värld. Men du kan inte trycka in en stjärna i en fyrkantig box. Försöker du göra det går dess kanter av.

Jag önskar att jag hade vetat detta tidigare. Det är faktiskt en av de starkaste drivkrafterna bakom den digitala kurs jag nu utvecklar. För att jag vill att du, som kanske också är en stjärna, ska få leva i en kontext där du får behålla dina kanter – där du inte behöver passa in i någon fyrkantig box.

Låt ingen någonsin trycka in dig i en.

Hitta din egen väg – det finns inga rätt eller fel när det gäller att starta eget

När jag började min resa mot att bli egen företagare fanns det ingen tydlig plan. Jag följde inte någon steg-för-steg-guide eller hade alla svaren på förhand. Om något så gick jag precis tvärtemot vad många "experter" säger att man bör göra. Jag visste bara att jag ville något annat – något friare, något mer kreativt.

Jag har alltid haft svårt för det klassiska "9-5-livet", och det oflexibla sättet att arbeta som anställd kändes som att jag satt fast i en struktur som inte var min. Det som drev mig var friheten att skapa något eget, och det är just den känslan jag vill dela med dig i min kurs "Våga satsa på din dröm – Starta eget".

Du behöver inte ha alla svar på förhand

En vanlig missuppfattning många har när de funderar på att starta eget är att man måste ha en tydlig affärsidé och en detaljerad plan för hur allt ska gå till. Jag tror att det är exakt där många fastnar. I min kurs vill jag visa dig att det inte finns något "rätt" eller "fel" sätt att starta företag på.

Jag har utformat kursen för att ge dig en tydlig struktur och verktyg, men jag vill också ge dig friheten att göra det på ditt eget sätt. Oavsett om du gillar att följa en plan steg för steg eller föredrar att hoppa in där det känns mest inspirerande för dig just nu – det finns ingen mall du måste passa in i.

Anpassa kursen efter dina behov

Min egen ADHD har gett mig insikter i hur viktigt det är att inte göra saker onödigt komplicerade. För mig handlar det om att ta små steg framåt, utan att fastna i detaljerna. Och det är precis det jag vill ge dig i kursen – en känsla av att du kan börja nu, även om du inte har alla svaren. Du behöver inte ha allt klart för att ta ditt första steg.

Oavsett om du är strukturerad och vill följa alla steg i ordning, eller om du är mer intuitiv och vill hoppa direkt till det som känns mest relevant – kursen är utformad för att passa dig, precis som du är.

Det här är din resa – och den är unik för dig

Du bestämmer tempot och vad du vill lägga fokus på. Det finns inga rätt eller fel, bara din egen väg framåt. Och om du känner dig osäker på var du ska börja, så är det helt okej. Det viktigaste är att du tar det första steget och börjar utforska vad som känns rätt för dig.

Jag ser fram emot att hjälpa dig på den resan, och jag hoppas att kursen kan vara den inspiration och det stöd du behöver för att våga satsa på din dröm.

Vill du läsa mer om kursen och ta ditt första steg? Kolla in länken här!

“If you don’t leap, you’ll never know what it’s like to fly.” – Guy Finley

Gör din egen sänggavel – steg för steg!

Vår 10-åring hade vuxit ur sin växasäng, och det var dags att uppgradera till en "riktig" säng. Självklart ville vi ha en sänggavel som passade perfekt, både i stil och storlek. Efter att ha kollat runt lite bestämde vi oss för att göra en egen – och det blev så bra!

Häng med i min DIY-guide där jag visar hur du kan skapa din egen sänggavel från grunden med ett underbart tyg som pricken över i.

Det här behöver du:

• MDF-skiva i önskade mått (vi valde 100x120 cm)

• Sticksåg (eller liknande) om du vill runda kanterna

• Häftpistol och häftklamrar

• Skumgummi för stoppning

• Vadd för extra mjukhet

• Tyg att klä gaveln med

Så här gör du:

1) Skär till MDF-skivan

Först tog jag en tur till byggvaruhuset där jag köpte en MDF-skiva och lät dem såga till den i måtten 100x120 cm. Väl hemma ville jag få en lite mjukare form, så jag skissade en rundad toppkant på skivan och sågade till den med sticksåg. Den här detaljen ger verkligen gaveln ett personligt uttryck – våga prova olika former om du vill!

2) Stoppning med skumgummi och vadd

När formen var klar, var det dags att göra gaveln mjuk och bekväm. Jag började med att häfta fast skumgummi på hela framsidan av MDF-skivan. Det här gör att gaveln får en fin stoppning som både ser snygg ut och är bekväm att luta sig mot. Ovanpå skumgummit lade jag ett lager vadd för att få en extra mjuk och lyxig känsla. Det är viktigt att dra vadden ordentligt så att inga veck bildas.

3) Klä sänggaveln med tyg

Nu kommer det roligaste momentet – att klä gaveln med ditt valda tyg! Jag använde ett underbart, mjukt tyg som verkligen gav rummet en ny look. Klipp till en bit tyg som är tillräckligt stor för att täcka hela skivan, med gott om extra tyg runt kanterna. Börja häfta tyget på ena sidan av gaveln, och arbeta dig över till motsatt sida – se till att hela tiden dra tyget stramt så att det blir slätt och fint. Jobba systematiskt runt hela skivan.

Eftersom gaveln ska stå mot väggen behöver du inte täcka nederkanten, vilket gör arbetet lite enklare.

Och där har du den – en snygg, personlig sänggavel som verkligen lyfter sängens utseende! Det här DIY-projektet är både enkelt och roligt, och det bästa är att du kan anpassa det helt efter dina önskemål och rum. Har du några frågor eller funderingar? Dela gärna dina tankar i kommentarerna!

Skapa en Platsbyggd Säng till Barnrummet: Steg-för-steg Guide

Vår dotter har ett ganska litet rum, vilket gjorde det till en utmaning att få plats med både en fullstor säng, förvaring och utrymme för lek. Hon hade tidigare en juniorsäng, men nu kände vi att det var dags för en fullsize-säng som även vi vuxna kan ligga bekvämt i när det behövs. Samtidigt ville vi inte att sängen skulle ta upp för mycket plats i rummet, så att det fortfarande fanns gott om utrymme för lek. Jag hade länge funderat på att platsbygga en säng som kunde kombinera både sovplats och förvaring, samtidigt som vi utnyttjade höjden för att frigöra golvytan. Efter att ha letat inspiration på nätet visade jag Ellie några alternativ, och hon fastnade för Henrietta Brutos platsbyggda barnsäng.

Så byggde vi vår egen version

För att skapa basen till sängen valde vi att använda byråer som både förvaringslösning och stomme, vilket sparade oss en hel del tid och arbete. Vi letade efter obehandlade trämodeller för att enkelt kunna måla dem i samma färg som resten av sängen och rummet. Detta begränsade alternativen, men till slut föll valet på IKEA-byrån Rast.

Efter att ha monterat ihop de tre byråerna (och ja, det var lika tråkigt som man kan tänka sig), justerade vi socklarna genom att flytta ut dem – de sitter vanligtvis en bit in under byråerna – för att kunna fästa golvsockeln. Eftersom vi ville att sängen skulle smälta in med resten av rummet, valde vi att använda samma golvsocklar runt hela sängen som i övriga rummet. Detta innebar att vi behövde höja byråerna något.

Vi sågade också bort de uppstickande sidostyckena på byråerna för att skapa en jämn yta som sängens plattform kunde vila på. När byråerna var placerade på rätt ställen, monterade vi reglar (45x70 mm) längs väggen för extra stöd och stabilitet. Ovanpå reglarna och byråerna lade vi en MDF-skiva, som blev sängens botten. Vi valde att skivan skulle vara något bredare och längre än madrassen för att kunna montera ett skyddsräcke och skapa plats för en stege. Vi gjorde även en kant på kortsidan för att förhindra att madrassen skulle glida.

Istället för att bygga en trappa, som Henrietta hade gjort, valde vi att sätta dit en stege (som man dessutom kan flytta på om man vill) för att spara ännu mer plats i rummet.

Resultatet

Vad tycker ni? Vi blev supernöjda med resultatet! Den platsbyggda sängen känns både praktisk och stilren, och vi älskar hur vi lyckades utnyttja varje kvadratmeter i rummet. Ellie älskar sin säng, den enda nackdelen som hon ser det är nog att det är svårt för vår hund att komma upp i sängen :)

Här ser ni var kulörterna heter. Färgsättningen här inne var ett samarbete med färgföretaget "Little green". Jag vet tvärr inte färgernas NCS.

Vad tycker ni? Visst blev det fint!

Historien om våra matbord – en följetong i många akter

Våra matbord har verkligen en egen historia här hemma. Vi hade länge ett långtidslånat bord från min svåger, men när vi skulle lämna tillbaka det, började jakten på det rätta bordet. Och det var inte lätt att hitta något som kändes rätt. Det här bordet hittade jag på Blocket för något år sedan och skickade mannen för att hämta det. När det väl kom hem var det inte riktigt som jag hade föreställt mig. Sedan dess har det hunnit åka upp och ner från källaren några gånger. Det här är faktiskt vårt tredje matbord på bara ett års tid, och min man är lagom nöjd med alla dessa bordsvändor. Men måtten är helt perfekta för vårt kök, så i väntan på det där riktiga drömbordet får det här fungera så länge.

Här är bordets alla olika skepnader.

Att välja rätt färg – rostrött var det enda rätta

Efter mycket funderande bestämde jag mig för att ge underredet en ordentlig makeover. Jag föll för en varm roströd nyans från Jotun som heter Welcoming Red. Färgen känns som en perfekt kombination av karaktär och värme – precis det jag ville att bordet skulle utstråla. När jag äntligen stod där med penseln i handen idag, kändes det direkt att det här var rätt beslut. Underredet fick en helt ny energi, och det är så roligt att se hur något så enkelt som färg kan ge ett så stort lyft.

Bordsskivan – en process i sig

Bordsskivan har också fått sig en omgång. Ursprungligen var den betsad i en ljus vit nyans, men det kändes aldrig helt rätt. Jag slipade ner skivan och behandlade den med hårdvaxolja, men resultatet blev lite för gult för min smak. Så jag provade något nytt – vitpigmenterad linoljesåpa. Och där satt det! Ytan blev precis så mjuk och naturlig som jag hade hoppats på, och nu känns det som att skivan och det roströda underredet äntligen hittat varandra.

Resultatet så här långt

Det är något speciellt med att ge en möbel nytt liv. Även om det här inte är mitt drömbord, har det med sin nya look blivit något som verkligen fungerar här hemma. Kombinationen av den roströda färgen och den naturliga bordsskivan har gjort att bordet känns mer som en del av vårt hem än det någonsin gjort tidigare. Det är inte perfekt, men just nu får det duga – och jag känner mig nöjd med att ha gett det en ny chans istället för att ge upp. Och vem vet - plötsligt dyker bordet med stor B upp.

Vilken version tycker ni bäst om?